Bibelstudium av Anita Grantinger

Ordet evangelium kommer från grekiskan och betyder glädjebudskap. Att vara evangelist
innebär att ge ut detta glada budskap om frälsningen genom Jesus Kristus till sin omgivning, 
/2 Kor. 5:20/. I vår Bibel finns Evangelierna. Det är nedskrivna framställningar om Jesu liv
och verksamhet på jorden och betydelsen av hans livsverk. Tillsammans utgör de: Matteus,
Markus, Lukas och Johannes evangelier i Nya Testamentet.

De 3 första kallas synoptiska, eftersom de har mycket gemensamt material, samtidigt som
de har vissa egna särstoff som alla inte använder. Vi fungerar ju så, som människor, att även
om vi ser samma händelse ser vi olika på den. Det den ene ser missar, eller tänker inte den
andre på. På det sättet ger evangelierna oss en helhetsbild av vad som hände.

En annan orsak till att de är olika i sina skildringar är att de är skrivna till olika människor
och tar också hänsyn till läsarnas referensramar, deras traditioner, tänkesätt, erfarenheter
och kunskaper. För att vi ska kunna få ut så mycket som möjligt av vad Evangeliet vill säga
oss idag är det viktigt, att vi lär känna eller får undervisning om den kontext som de första
mottagarna levde i.

Ett bra exempel på detta är liknelsen i /Matt. Kap.25/, om de tio jungfrurna som alla väntade
på brudgummen, men då hälften av dem somnade och inte hade tillräckligt med olja till sina
lampor. För att få ut något av texten och se hur tillämpbar den är på oss, i vår tid, behöver vi
studera hur ett judiskt bröllop förlöpte, från början till slut. Då som först blir liknelsen ett
aktuellt budskap.

DE 4 EVANGELIERNA

Matteus evangelium är skrivet av Matteus, även kallad Levi, tullindrivare, (publikan) som
Jesus kallade till sin lärjunge. Evangeliet är från början riktat till Judar och är en länk mellan
GT o NT. Det presenterar Jesus som den utlovade Messias, konungen och Guds Son.
Temat är: Himmelriket Ex: /Matt. 26:63-64, 5:3,10, 13:24, 31, 33, 44, 45/.

Markus evangelium är skrivet av Johannes – Markus, från Jerusalem. Han tillhörde inte de 12
lärjungarna. Han var vän till aposteln Paulus, men blev fr. a. följeslagare till aposteln Petrus
och har betraktats som Petrus tolk och sekreterare. Evangeliet riktar sig speciellt till Romarna,
som levde i diktatur. Temat är: Jesus som Tjänaren, Mark. 10:45

Lukas evangelium är skrivet av läkaren, Lukas och riktar sig fr. a. till Greker, de lärda och
intellektuella. Han var från Antichia i Syrien och var inte jude. Han hade antagligen studerat
på en grek-språkig, medicinsk högskola. Evangeliet förklarar att frälsningen genom Jesus
Kristus är för både Judar och hedningar (icke Judar). Lukas är historiker och poet. Evangeliet
innehåller t. ex. bebådelsen, Jesu födelse, Marias lovsång mm. Allt är beskrivet tidsmässigt,
t. ex Luk. Kap. 2. Temat: Se människan, den barmhärtige, fullkomlige och gudomlige Frälsaren.

Johannes evangelium är skrivet av lärjungen Johannes och riktar sig till troende, både Judar
och icke Judar i hela Mindre Asien, men framför allt till medlemmarna i församlingen i Efesus,
där han var ledare. Evangeliet skiljer sig delvis från de andra i sitt sätt att förklara Jesu gudom
om Jesus som Ordet. ”Ordet var hos Gud och Ordet var Gud” Ex: /Joh.1: 1-18/. Då det under
hans tid förekom mycket mystik och gnosticismen var mycket utbredd var hans undervisning
väldigt viktig.

VAD ÄR EVANGELIUM?

Det mest direkta svaret på frågan läser vi i Rom. 1:16, att det är:

”EN GUDS KRAFT TILL FRÄLSNING FÖR VAR OCH EN SOM TROR”.

Det säger oss att det är när vi tar emot Ordet så verkar dess kraft i oss:

AVSLÖJANDE Hebr. 4.12

Bibelordet ger oss inte i första hand underbara känslor, kanske tvärt om. Det kan kännas
smärtsamt när Guds Ord träffar våra hjärtan och det går det upp för oss att vi är syndare
som behöver förlåtelse, /Jer. 23:29/. Vi vill ju i stället bli uppmuntrade och få veta att vi är
bra i oss själva. Om inte Ordet får avslöja oss lever vi i en falsk trygghet. Ordet avslöjar ju
t.o.m. våra motiv.

Vi har av vår kärleksfulle skapare fått en fri vilja där vi kan säga ja eller nej. Herren vill inte
tvinga oss till sig. Han vill ha vår kärleksgemenskap och en sådan kan man ju inte tvinga
sig till. När vi blir avslöjade av Guds Ord har vi två alternativ att välja mellan, att vända
Gud ryggen eller att ta emot frälsningen i Jesus Kristus.

RENANDE Joh. 15:3

Guds Ord verkar renande från synd, när vi tror och tar emot det. /1 Joh. 1:7-9/. Det innebär
en förvandling av tankelivet, viljan, känslan och förståndet. Det som förr var viktigt kan
mista sitt värde mot helt andra värderingar. Aposteln Paulus uttrycker det såhär: /Fil 3:7-10/.

LIVGIVANDE Joh. 3:3

Ordet gav liv åt världens skapelse, men har inte slutat att skapa nytt liv. I den stund som vi
i ödmjukhet och ånger ber om förlåtelse för våra synder skapas nytt liv i oss. Vi blir födda
på nytt. Av naturen är vi dömda till döden genom syndafallet i Edens lustgård, skilda från Gud.
Genom Jesu Kristi död och uppståndelse kan vi bli försonade med Gud, /Joh. 3:16/. 
Detta mirakel sker inte automatiskt, det kräver ett personligt ställningstagande: ”Var och en
som tror” säger Jesus.

FÖRVANDLANDE 2 Kor 5:17-19

Man kan inte fostras till att bli en levande kristen, man måste födas av Anden. Då sker en
förvandling. Vi kan vara hur väl fostrade som helst, men om vi inte blir födda på nytt är vi
av naturen syndare /Ef. 2:1-5/. Det finns många fina människor som gör goda gärningar
och lever ett bra liv och det är svårt att övertyga en sådan om behovet av frälsning, men
enligt Guds Ord behöver alla människor ta emot Guds frälsningen i Jesus Kristus för att få
ett meningsfullt liv och inte missa målet en dag, /Ef. 2:8-10/.

Förutsättningen för att ständigt leva i detta förvandlade tillstånd är att förbli I och ständigt
umgås med Ordet, /Joh 15:7/. Det är bara genom den helige Andes ljus som Ordet blir levande
och verksamt i oss, /Joh. 6:63/. Det är viktigt att be om det.

Det finns ingen annan kraft än Guds Ord och den helige Ande som kan förvandla en människa
till vad hon är skapad till och för. Det gäller därför att inte försumma bönen och studierna av
Bibeln för att allt mer helgas och formas till kristuslikhet och för att kunna fullfölja vår kallelse
i tiden. Det kräver en del disciplin och innebär kamp och förföljelse, men det är värd allt.

Herren vare med Dig!!!