Läs denna viktiga predikan av vår vän Anita Grantinger:

“Frågan kanske låter lite märklig, men jag hoppas att min lilla betraktelse ska få dig
att förstå frågan och att den faktiskt är personlig till dig och mig.
Budskapet kommer via profeten Jeremia. Han levde 600 år f. Kr. När man läser de
första kapitlen i hans bok så känns det som att det är skrivet till oss som kristenhet
i Sverige idag.

Jeremia har kallats ”Den gråtande profeten” därför att han hade nöd för folket i Juda,
som höll på att avfalla från tron på sin Gud. De hade börjat tillbe andra gudar och bröt
därmed det förbund som Gud hade ingått med dem. Han varnade dem för konsekvenserna
av detta och profeterade om en kommande dom, samtidigt som han talade om att det
fanns hopp genom omvändelse.

Låt oss läsa från Jer. 17:5-8: /”Så säger Herren: Förbannad är den som litar till människor
och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från Herren.
Han är som en torr buske på heden och får inte se något gott komma. Han bor på
brända platser i öknen, på salt jord där ingen bor.

Men välsignad är den som litar till Herren och har Herren som sin trygghet. Han är
som ett träd planterat vid vatten som sträcker sina rötter till bäcken. Det fruktar inte
om hetta kommer, dess löv är alltid gröna. Det oroas inte under torra år, och det slutar
aldrig att bära frukt”/.

Vad som först slår mig när jag läser den här texten är att ett visst träd grönskar och bär
frukt trots att all annan växtlighet runt omkring vissnar när det blir ett torrt år. Vi får svaret
att det beror på var det är planterat. Det är ju skillnad på en brunn och en källa. En brunn
brukar vara ganska grund och ibland växer det alger i den och det kan t.o.m. lukta illa på
grund av dålig tillförsel av friskt vatten. En källa däremot har djupa källådror med ständigt
tillflöde och den sinar aldrig. ( )

Profeten Jeremia använder den bilden när han talar om folkets avfall: /” Mitt folk har bytt
bort sin härlighet mot något som inte kan hjälpa. Häpna ni himlar, över detta, rys av
stor förfäran, säger Herren, för mitt folk har begått en dubbel synd. De har övergett mig,
källan med det levande vattnet, och gjort sig usla brunnar som inte håller vatten”/ Jer. 2:11-13.

Profeten talar om ett förr och ett nu. Herren säger:/” Gå och predika för Jerusalem och säg:
Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudetid och följde
mig i öknen”/ Jer. 2:1-2. Det är samma påminnelse som Herren ger till församlingen i Efesus
i Upp. 2:4: Han ger dem först erkännande om det som de gör bra, men sedan kommer
något annat./”Men jag har en sak emot dig: att du har övergivit din första kärlek”/.

I det sekulariserade samhälle som vi lever i idag ligger det nära till hands för oss att helt
anpassa oss efter den rådande avkristnade kulturen. Förr har vi kunnat känna oss ganska
trygga i Sverige med en kristen värdegrund att stå på. Idag sviktar det här o där, oron
ökar i världen och folk börjar undra hur det ska sluta. Vi får varningar från myndigheterna
om kris och krig och råd om hur vi ska förbereda oss inför katastrofer. Världens ledare har
olika uppfattningar om hur världen ska styras vilket ökar oron hos många. Vi ser att lönar
sig inte att förtrösta på mänsklig förmåga och kraft när det blir svåra tider.

Min upplevelse är att: Precis samma budskap som profeten Jeremia fick från Herren till
Judafolket, på sin tid, har han till oss som kristenhet idag. Det har hänt något i kristenheten
som har åstadkommit stora förändringar i de flesta församlingars verksamhet idag.

Vi har påverkats av en kultur som har vänt Gud ryggen. Det har blivit allt mer liberalteologisk
undervisning på våra högskolor för präster och pastorer. Det innebär att man stryker de
sanningar i Bibeln som man bedömer som mindre viktiga och anpassar sig i stället till
samhällets värderingar. Somliga har t.o.m. slutat att predika om själva grunden för vår
frälsning som t. ex. jungfrufödelsen och Jesu död och uppståndelse.

Om våra gudstjänster blir mest yttre ritualer och underhållning som sätter människan
i centrum, är risken stor att det händer samma sak med oss som vad profeten Hesekiel
beskriver i kap. 8-10.
När judafolket avföll från tron på Gud och började tillbe avgudar måste Herrens härlighet
lämna templet i Jerusalem och sitt eget folk.. Det påstås att rabbinerna som ber vid
klagomuren i Jerusalem idag anser att deras främsta böneämne är att Guds härlighet
ska komma tillbaka till Israel. De kan sin historia.

Om Guds Ord inte förkunnas klar om synd och nåd, omvändelse och pånyttfödelse idag
uteblir den helige Andes närvaro. Om man förnekar att det finns synd som behöver förlåtas
finns det ju ingen befrielse för olyckliga, ångestfyllda människor, inget hopp för evigheten.
( ) Aposteln Johannes skriver att: /”Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom,
Gud, till en lögnare och hans Ord finns inte i oss.”/ 1 Joh. 1:10.

Jag gläder mig över vad som händer i denna församling. Genom att Ordet får förkunnas
fritt kommer Herren att allt mer infria sina löfte bland er!!! Tiden är kort. Så länge dagen
varar måste vi göra dens gärningar som har sänt oss. Natten kommer då ingen kan verka.

Budskapet till oss idag är en påminnelse om var vi behöver vara planterade och rotade.
Det finns en källa för oss där vi kan hämta liv och kraft att växa och bära frukt.
Den källans ådror går djupt ner och når källsprång som aldrig sinar oavsett omständigheter.
Jesus kallar det vattnet för LEVANDE VATTEN. I Joh. kap. 4 finns en berättelse om hur Jesus,
när det var som hetast på dagen, mötte en kvinna, som kom till Jakobs källa för att hämta
vatten. Till hennes förvåning ber han henne att hon skulle ge honom lite vatten att dricka.
Sedan undervisade han henne om att det finns ett vatten som aldrig sinar, som han kunde
ge henne. Hon tog emot det och blev en förvandlad människa.

Om man är planterad vid det vattnet, vilket jag ser som en bild på Guds Ord i det här
sammanhanget, behöver man inte uppleva torka och hjälplöshet hur omöjligt det än
blir i denna världen. Guds Ord är det enda som är fast och säkert att bygga sitt liv på.
Vad Gud har sagt och lovat står han för i alla tider, under alla förhållanden. Det mest
fantastiska med Guds Ord är att det är levande och skapande hela tiden, när vi tar del
av det. Om man har läst en text ur Bibeln många gånger, kanske kan den utantill,
så kan det ge en ny aha-upplevelse vid ett annat tillfälle när vi behöver det som bäst.
Det finns oändliga djup i Ordet.

Det finns knappast något som vår själafiende är så angelägen om som att vi INTE ska
ha tid och lust att läsa Bibeln. Vi har ofta en kamp mot alla ursäkter och förhinder när
det är dags att läsa Bibeln. Den kände förkunnaren Curt Westman har en bra bild på
hur viktigt det är att inte försumma att leva med Ordet. Han säger:” Man kan äta sig 
hungrig och svälta sig mätt!” Dvs. Ju mer vi läser desto mera hungriga blir vi.
Vi får en sådan lust att läsa mera, men vi behöver inte göra uppehåll många dagar
förrän vi tappar längtan efter Guds Ord.

Jag har i samband med mitt arbete upplevt hur svårt det är att tvinga någon att dricka
eller äta som inte är törstig eller hungrig. Det är otacksamt. Men om man undviker mat
och dryck en längre tid uteblir också törst och hunger, men kroppen blir allt svagare.
Så är det ju också i andligt avseende, tron och det andliga livet försvagas om inte ständigt
umgås med Guds Ord. Utan den helige Andes ljus och inspiration så är det inte särskilt
intressant att läsa Bibeln och inte heller lätt att förstå. Men när Anden lyser upp Ordet
upptäcker vi de djupa, friska källsprången och längtar bara efter mer.
På lövhyddohögtidens sista dag ropade Jesus ut: ” Om någon törstar, kom till mig
och drick! Den som tror på mig, som skriften säger, ur hans innersta ska strömmar
av levande vatten flyta fram. Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde
på honom.” /Joh 7:37-39/.

Pånyttfödelsens under sker genom Ordet och Anden. Jesus säger: /”Den som inte
blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.”/ Joh. 3:5
och aposteln Johannes bekräftar: /” Det är tre som vittnar: Anden, vattnet och blodet,
och dessa tre är eniga.”/ 1 Joh. 5:7.
Det är genom Guds Ord vi får del av det nya livet tillväxt. Ordet verkar också ständigt
renande för vårt tankeliv och känsloliv, vilket är viktigt när vi lever i vardagen.
När Jesus framställer liknelsen om vinträdet och grenarna så betonar han betydelsen
att förbli i honom, att leva med honom. Om grenen huggs av, så vissnar den snart.
I samband med det sa han till sina lärjungar: /”Ni är redan nu rena i kraft av Ordet
som jag har talat till er…..Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er…”/
Ordet är också en spegel som avslöjar vårt innersta: /”Guds Ord är levande och verksamt
och en domare över hjärtats uppsåt och tankar,”/ Hebr. 4:12. De kanske inte alltid känns
behagligt, men renande.

Somliga säger att de inte kan tro och ibland ber vi om en större tro. Hur ska vi hitta den?
Det är bara Ordet som tillför tro och andlig tillväxt. Rom. 10:17 /”Alltså kommer tron
av predikan och predikan genom Kristi Ord”/. Förutsättningen är ju då att predikan
är inspirerad av Guds Ord.

Var är du planterad? Lever du på torr mark i en andlig öken och bara förlitar dig
på mänskliga möjligheter eller där de friska källsprången finns, i Guds Ord?
Det enda sättet att leva nära Herren är att dagligen ta del av Guds Ord.
Min uppmaning till dig idag är alltså: Hämta kraften till ett rikt
liv genom att dagligen umgås med Jesus, som själv är Ordet!!! Rom. 10:17 .