För många är perioder i livet som att likna vid en ökenvandring. Det finns ingenting som ger hopp
om liv och meningsfull fortsättning.
Så var människans situation också när hon valde att vända sig bort från Gud sin Skapare.
Det som var meningen att vara liv, frid, gemenskap och glädje vändes i död, oro, ensamhet
och sorg när Gud inte längre var meningen och målet.

Kan denna dystra situation förändras? Kan Gud ”duka ett bord i öknen”?
Ja, det är faktiskt möjligt!

För det första; Gud älskade oss människor så mycket att han gav sin ende Son till lösen för oss.
När Jesus levde vårt liv här och sedan dog för oss på Golgata kors försonade han oss med Gud.
Vi fick möjlighet till en ny chans, ett nytt liv. När vi tror på att Jesus dött och uppstått för oss
och ber Honom komma in i vårt hjärta och liv så gör han det! Vi blir förlåtna och upprättade.

Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har
uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig,
med munnen bekänner man och blir frälst. Rom.10:9-10

För det andra; om livet är tungt och ingenting verkar fungera som vi önskade så har han
lovat att vara med oss alla sorters dagar. Ingenting kan skilja oss från Hans kärlek, säger Bibeln.

Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är
eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna
skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. Rom.8:38-39

I vilken situation vi än är så finns det en öppen famn för oss att komma till.
Frälsning, förlåtelse, helande, upprättelse, vägledning och andra behov kan Jesus hjälpa oss med.
Han kan ”duka ett bord” i din öken. Be till Honom just nu! Han älskar dig och vill hjälpa!

Psalm 23

Den gode herden

Herren är min herde,mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar,han för mig
till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig.
Din käpp och stav, de tröstar mig. Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn.
Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Idel godhet och nåd
skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen.