Det blev en intressant och välsignad bönesamling ikväll i Betel. Vi hade besök av vänner
från Arjeplog som delgav oss många underbara bönesvar som de fått vara med om under livet.
Ex. ett barn som fick hjärnblödning vid förlossningen och bedömdes av flera läkare
att inte ha så stor chans till ett ”normalt” liv. Det barnet är fullt friskt och fungerar helt och fullt.
Ett annat ex. på helande var när en kvinna med nästan ingen cirkulation i sina händer och av läkare
fick höra att de kanske skulle måsta amputera händerna blev fullständigt helad och inte haft
några problem sedan.
De berättade många andra bönesvar också och tillfällen då Gud lett dem till rätt person vid rätt tid.

Vi tackade och prisade Gud med mycket sång och i bön och förbön under kvällen.
Vi delade bibelord med varandra också:

Mark.6:53-56 De for över sjön och kom till Gennesaret och lade till där. Så snart de steg
ur båten, kände man igen Jesus. Och folk skyndade ut i hela den trakten och förde de sjuka
på bårar till den plats där de hörde att han var. Överallt där han gick in, i byar, städer
eller gårdar, lade man de sjuka på de öppna platserna och bad att de åtminstone
skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev friska.

Ps.118:15-16 Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor:” Herrens högra hand
gör mäktiga ting. Herrens högra hand upphöjer, Herrens högra handgör mäktiga ting.”

Ps.96:2-3 Sjung för Herren, lova hans namn, kungör hans frälsning dag efter dag! 
Förkunna hans ära bland hednafolken, bland alla folk hans under!

Hagg.1:13-14 Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket:
”Jag är med er, säger Herren.” Och Herren uppväckte en iver hos Serubbabel, Sealtiels son,
ståthållare i Juda, och hos översteprästen Josua, Josadaks son, och hos hela kvarlevan av folket,
så att de började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus.
Hagg.2:5 Men var nu frimodig, du Serubbabel, säger Herren, var frimodig, du överstepräst Josua,
Josadaks son,var frimodiga, alla ni människor i landet,säger Herren.
Arbeta, ty jag är med er,säger Herren Sebaot.

Jak.1:21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är
inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.

Ps.119:105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

Ef.6:10-20  Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning,
så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan
mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter
i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen
och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen
som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor
på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Tag dessutom trons sköld.
Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Tag emot frälsningens hjälm
och Andens svärd som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed
alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga. Bed också för mig, att ordet
ges åt mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt gör evangeliets hemlighet känd. 
För dess skull är jag ett sändebud i bojor. Bed att jag predikar det så öppet och fritt som jag bör.

Rom.5:8-10 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog i vårt ställe,
medan vi ännu var syndare. När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod,
hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. 
Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död,
hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade.

Matt.25:1-13 Då skall himmelriket liknas vid tio jungfrur som tog sina lampor
och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var
förståndiga. De oförståndiga tog sina lampor men tog ingen olja med sig. De förståndiga
tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. Då nu brudgummen dröjde, blev de alla
sömniga och somnade. Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer!
Gå ut och möt honom. Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 
De oförståndiga sade till de förståndiga: Ge oss av er olja! Våra lampor slocknar. 
De förståndiga svarade: Den räcker kanske inte både för oss och för er. Gå i stället till dem
som säljer och köp. Men när de hade gått för att köpa kom brudgummen. Och de som stod
färdiga gick med honom in till bröllopsfesten, och dörren stängdes. Sedan kom de andra
jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade:
Amen säger jag er: Jag känner er inte. Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.