Nu har hösten kommit känns det som och björkar och rönnar börjar skifta färg.
Luften är klar och bitvis lite kylig.
En trötthetskänsla kan komma in också men då får vi lita på orden i vår kära Bibel:

Ps 68:20 ”Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning.”

Jes 46:4 ”Ända till er ålderdom är jag densamme, och till dess ni blir grå skall jag bära er.
Så har jag hittills gjort, och även i fortsättningen skall jag stödja er, jag skall bära och rädda er.”

Jesus är grunden för vår trygghet och vila, han som bar de mångas synd, din och min också.

Jes.53:12 Därför skall jag ge honom de många som hans del, och de starka skall han få
som byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland förbrytare,
han som bar de mångas synd och trädde in i överträdarnas ställe.

Densamme som vårdade sig om Israels folk när de befriats från slaveriet i Egypten är vår Frälsare.

Apg.13:17-18 Detta folks Gud, Israels Gud, utvalde våra fäder, och han tog hand om sitt folk,
när de bodde som främlingar i Egypten. Med upplyft arm förde han dem ut därifrån,
och under fyrtio år bar han dem i öknen. 

5 Mos.1:30-31 Herren, er Gud, som går framför er, skall själv strida för er, alldeles som
han gjorde för er i Egypten, inför era ögon, och i öknen där du såg hur Herren,
din Gud, bar dig, så som en man bär sin son, hela den väg ni vandrade tills ni kom till denna plats.”

5 Mos.32:9-11 Ty Herrens del är hans folk, Jakob är hans arvedels lott. Han fann honom
i öknens land, i ödslig, tjutande ödemark. Han omslöt honom och tog honom i sin vård,
han bevarade honom som sin ögonsten. Liksom en örn väcker upp sitt bo, och svävar över
sina ungar, så bredde han ut sina vingar och tog emot honom och bar honom på sina fjädrar.

Han har ju lovat att vara med oss alla sorters dagar och när vi inte orkar så bär han oss,
som en bro över mörka vatten.