”En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand
tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.
Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter:
det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden.
Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett
par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma
och svåra perioder av sitt liv.

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. ”Herre,
Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig
utan gå vid min sida hela vägen.
Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara
ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.

HERREN svarade: ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider
av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår – då bar jag dig.”
(Den där berättelsen kallas för ”Fotspår i sanden”.)

Vägen vi färdas är inte alltid lätt. Det kan vara full med stenar och andra hinder.
Men vi får vara tacksamma för att vi fortfarande är här. Den enda anledningen till
att vi kunnat ta oss så långt och fortfarande är här idag, är det faktum att Gud går med
oss varje steg på vägen.

När vi vandrar med Gud kan vi finna frid i Gud, även om stormar kommer in i våra liv, .
Vi kan ha styrkan att göra det omöjliga, för med Gud är allt möjligt.

Gud lovade inte att vi inte kommer att kunna stöta på några problem i våra liv,
men han lovade att han aldrig kommer att lämna eller överge oss.
Han kan stilla varje storm som vi kan möta i våra liv.

Faktum är att lärjungarna upplevde stormen med Jesus på sin båt.

Jesus steg i båten, och hans lärjungar följde med honom.
Då blåste det upp till full storm på sjön så att vågorna slog upp över båten.
Men han sov.
De kom då fram och väckte honom och sade: ”Herre, rädda oss, vi går under!”
Han sade till dem: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!”
Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles stilla.
Männen häpnade och sade: ”Vem är han? Till och med vindarna och sjön lyder ju honom!”
Matt. 8:23-27

Vi behöver bara ha tro och lita på Gud varje steg på vägen.