Visst känns det ibland som om frukten/skörden uteblir såväl i vårt eget liv som omkring oss
i den ”kristna verksamheten”. Kanske känner vi lite till mans en sorg och förtvivlan över
det ringa synliga resultatet både nära och långt bort.
Då får vi påminna oss om ordet i 1 Kor.3:4-7 ”..men Gud gav växten”
Om vi är trofasta och gör det vi fått som uppgift har Gud lovat att han ska stå för resultatet.
I Sak.4:6 står det ”Detta är Herrens ord till Serubbabel: Inte genom styrka, inte genom kraft,
utan genom min Ande, säger Herren Sebaot”.
Låt oss överlåta oss till Herren och vara trogna Honom då ska frukten komma, har Han lovat.
Joh.15:16 ”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå ut
och bära frukt, sådan frukt som består, för att Fadern må ge er vad ni än ber honom om i mitt namn”.
Joh.15:4-5 Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv,
utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.
Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt,
ty utan mig kan ni ingenting göra.
Fil.2:13 Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.
Vi får lita på att Herren verkar genom sin Ande när vi delar ut Guds Ord i liv och gärning.
Jes.55:10-11 Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit, förrän det
har vattnat jorden och gjort den fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta,
så skall det vara med ordet som går ut från min mun. Förgäves skall det inte vända tillbaka
till mig utan att ha verkat vad jag vill,och utfört det vartill jag har sänt ut det.
Man får trösta sej att ordet bär frukt någonstans Någon gång