Vilken förmån att få samlas en kväll under påskveckan och påminna varandra om
vad Jesus gjorde av kärlek till oss. Sista måltiden med lärjungarna, bönen och
ångesten i Getsemane, förrädelsen, förnekelsen, falska anklagelser, tortyren, domen,
korsfästelsen, död och begravning.
Så tacksamma vi också är för uppståndelsens verklighet då liv och oförgänglighet
fördes fram i ljuset.

Om detta läste vi i Bibeln och sjöng sånger med påskens budskap.

Matt. 26:26-28
Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna
och sade: ”Tag och ät. Detta är min kropp.”
Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: ”Drick alla av den.
Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse.

Matt. 26:36-39
Sedan gick Jesus med dem till en plats som heter Getsemane, och han sade till
lärjungarna: ”Sitt här, medan jag går dit bort och ber.” Han tog med sig Petrus och
Sebedeus båda söner.
Ängslan och ångest kom över honom, och han sade till dem: ”Min själ är djupt bedrövad,
ända till döds. Stanna kvar här och vaka med mig.”
Och han gick lite längre bort, föll ner på ansiktet och bad: ”Min Fader, om det är möjligt,
låt denna kalk gå ifrån mig. Men inte som jag vill utan som du vill.”

Joh. 19:1-5
Då tog Pilatus Jesus och lät gissla honom. Och soldaterna flätade en krona av törne
och satte på hans huvud och klädde honom i en purpurröd mantel.
De gick fram till honom och sade: ”Var hälsad, judarnas konung”, och de slog honom
i ansiktet.
Pilatus gick ut igen och sade till dem: ”Se, jag för ut honom till er, för att ni skall förstå
att jag inte finner något brottsligt hos honom.”
Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och purpurmanteln. Pilatus sade till dem:
”Se människan!”

Joh. 19:28-30
Jesus visste att allt redan var fullbordat, och han sade därefter för att Skriften skulle uppfyllas:
”Jag törstar.”
Där stod ett kärl fullt med ättikvin, och de fäste en svamp fylld med ättikvin runt en isopstjälk
och förde den till hans mun.
När Jesus hade fått det sura vinet, sade han: ”Det är fullbordat.”

Luk 23:44-46
Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända
till nionde timmen. Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu.
Och Jesus ropade med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande.”
Och när han hade sagt detta gav han upp andan.

Joh. 19:38-42
Josef från Arimatea, som var en Jesu lärjunge i hemlighet, av rädsla för judarna, bad därefter
Pilatus att få ta ner Jesu kropp. Pilatus tillät det, och Josef gick därför och tog hans kropp.
Även Nikodemus kom dit, han som första gången hade kommit till Jesus om natten.
Han hade med sig en blandning av myrra och aloe, omkring hundra pund.
De tog Jesu kropp och lindade den med linnebindlar tillsammans med de välluktande salvorna,
enligt begravningsseden bland judarna.
Intill den plats där Jesus hade blivit korsfäst låg en trädgård, och i trädgården fanns en ny grav,
där ännu ingen hade blivit lagd.
I den lade de Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag och graven låg nära.

Mark. 16:1-7
När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande
oljor för att gå och smörja honom.
Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.
De sade till varandra: ”Vem skall rulla bort stenen från gravöppningen åt oss?”
Men när de såg upp, fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor.
De gick då in i graven och fick se en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt,
och de blev mycket förskräckta.
Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, den korsfäste.
Han är uppstånden, han är inte här. Se, här är platsen där de lade honom.
Men gå och säg till hans lärjungar och särskilt till Petrus:
Han skall gå före er till Galileen, och där skall ni få se honom så som han har sagt er.”