Nu är det en underbar tid i vårt land. Vinterns grepp har släppt taget och vårens tid
har fört vårt landskap till sommarens grönska och blomstring, Vilken Skapare vi har!
Han skapade oss människor till sin avbild och genom Jesus Kristus vill han skapa en ny
människa i oss, renade och rättfärdiggjorda.

Vi sjöng sånger och läste bibelord med just detta tema i vår livesändning.

Psaltaren 8:4-5 När jag ser din himmel, dina fingrars verk, månen och stjärnorna
som du har skapat, vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?

Predikaren 12:1 Tänk på din Skapare i din ungdoms dagar, innan de onda dagarna
kommer och de år då du skall säga: ”De ger mig ingen glädje”;

Romarbrevet 1:19-20 Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem,
Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse ses och uppfattas
hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk
som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Romarbrevet 8:19-21 Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras.
Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom
som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias
från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet.

Upp 4:11 ”Du, vår Herre och Gud, är värdig att ta emot pris, ära och makt,
ty du har skapat allt. Genom din vilja kom det till och blev skapat.”

Ps 139:14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Ja, underbara är dina verk,
min själ vet det så väl.

Ps 51:12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.

2 Kor 5:17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi,
se, det nya har kommit.

Hebr 11:8-10 I tron lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till det land som han
skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.
I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans
med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte.
Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.

Upp 21:1-2 Och jag såg en ny himmel och en ny jord. y den första himlen och den första jorden
hade försvunnit, och havet fanns inte mer. Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem,
komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum.

Upp 21:3-4 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu står Guds tabernakel
bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv
skall vara hos dem. Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer
och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta.”

Upp 21:5-6 Han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade:
”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” Han sade också till mig: ”Det har skett.
Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt
och för intet ur källan med livets vatten.